Bedömning av bisamhällets beteende

adfærd

Betygsskalan
Bedömningsskalan är utarbetad i samarbete med de danska drottningodlarna. Beteendeskalan är ett viktigt arbetsredskap när man bedömer bisamhällen i avelsarbetet.
Notera att det är många fler egenskaper att bedöma i skötselkortsprogrammet än vad som officiellt används i avelsarbetet idag. Därför är det bättre beskrivningar på de viktigaste egenskaperna medans andra beteenden beskrivs kortare.

 

karakter

Betygsskalan går från 1-5. 1 är sämst och ett oacceptabelt beteende. 5 är toppbetyg för bästa beteende. För att göra en tillräcklig bedömning av ett samhälle bör man göra minst 5 bedömningar under säsongen.
Att bedöma ett samhälle kan i början vara tidskrävande, men när man har fått rutin och erfarenhet så noterar man i huvudet hur egenskaperna är i ett samhälle och gör noteringarna i programmet när man är klar med genomgången.

Svärmtendens
5 Inga stiftade drottningceller
4 Stiftade drottningceller. Inga svärmförebyggande ingrepp görs. Ingen svärmning.
3 Stiftade drottningceller. Ett svärmförebyggande ingrepp görs. Ingen svärmning.
2 Stiftade drottningceller/drottningceller som börjat matas. Svärmförebyggande ingrepp görs en eller flera gånger. Ingen svärmning.
1 Svärmning
Slutbetyg: Lägsta poäng på minst 3 bedömningar.

Temprament
5 Sticker inte. Kan hanteras utan att använda rök.
4 Sticker inte om man använder rök.
3 1 – 3 oprovocerade stick
2 4 – 10 oprovocerade stick
1 Aggressiva. Sticks.
Slutbetyg: Genomsnittligt värde av alla bedömningar, minst 4 stycken.

Kakfasthet
5 Mycket lugna. Bina rör sig lugnt på ramarna även vid provocering. Lätta att skaka av ramarna. Flyger inte upp när man skakar av dem.
4 Lugna. Bina är lite oroliga på ramarna, flyger inte förrän man skakar av bina från ramarna.
3 Nervösa. Bina rör sig snabbt på ramarna och några bin flyger upp oprovocerat.
2 Oroliga. Bina rör sig snabbt på ramarna. Många bin flyger upp oprovocerat.
1 Mycket oroliga. Många bin i luften.
Slutbetyg: Genomsnittligt värde av alla bedömningar, minst 4 stycken.

Nosema
5 Inga sporer.
4 Mycket svag infektion (0-0,5 mill. sporer per bi)
3 Svag infektion (0,5-2 mill. sporer per bi)
2 Måttlig infektion (2-5 mill. sporer per bi)
1 Stark infektion ( mere end 5 mill. sporer per bi)
Rekommendationen är att ta 60 levande bin från varje samhälle som efter avdödande kan analyseras hos http://nosemaan.dk/

Utrensningstest
Frys en bit vaxkaka med nytäckt yngel i ett dygn. och sätt därefter tillbaka kakorna i samhället i ca 2 dygn innan bedömningen görs. Utrensningsförmågan bedöms efter följande karaktärs skala.
5 Renser ut helt, Allt är utrensat.
4 Renser ut nästan helt. Nästan allt är utrensat. Mer än 80 av 100 celler är utrensade.
3 Renser ut delvis. Mellan 20-80 av 100 celler är utrensade.
2 Renser nästan inte ut. Mindre än 20 av 100 celler är utrensade.
1 Renser inte ut.

Kalkyngel
Utvärdering förekomst av kalkyngel av täckt drönarygnel. Här bedöms ett antal täckta drönarceller med kalkyngel. Om en del av ynglet är bortrensat vid bedömningen anger man resultatet som % utrensat yngel. Om yngel inte har synligt angrepp av kalkyngel och alla celler är normalt täckta ges omdömet 0% utrensat.

Ikke beskrevne karaktere
Beteenden som kakbygge och yngelrum finna ofta med i bedömningen hos de flesta drottningodlare medan propolisproduktion och polleninsamling hittills inte har betonats i avelsarbetet.

Kakbygge är en beskrivning av hur bisamhället bygger ut vaxkakorna. Man lägger särskilt märke till om bina bygger oregelbundet med vildbygge mellan ramarna. Bina ska hålla sig till de tillsatta ramarna.

Yngelrum. Det här är Drottningens yngelsättning. Här tittar man efter hur drottningen lägger sina ägg. Det bästa är om hon lägger äggen samlade utan tomma celler. Ett yngelrum med många tomma celler kan tyda på inavel. Notera att sent på säsongen, och i ramar med mycket pollen kan det förstås vara ett mer utspritt yngelrum.

Pollen. Det finns ingen tradition hos biodlare att bedöma binas pollensamlarförmåga. Men denna egenskap skulle kunna vara intressant på sikt, om marknaden för försäljning av pollen ökar. Pollensamlandet kan ha stor miljöpåverkan och är årstidsberoende. Ett sätt att bedöma att bedöma polleninsamlandet skulle kunna vara att sätta en pollenfälla på samhället i 1-2 dygn och jämföra samhällen med varandra. Hittills finns ingen beskrivning av detta beteende hos bina.

 

Propolis. Binas förmåga att samla propolis, har liksom pollen inte varit ett prioriterat området. Det finns en tendens att  inte vilja avla på bin som samlar mycket propolis. Denna förmåga kan dock utnyttjas när man ska samla in propolis. Man kan också avgöra förmågan genom att se om bina aktivt kittar igen hålrum och glipor.

 

Print Friendly, PDF & Email